PÅGÅENDE KURS (2024 – 2026)

Psykoanalysen, lidandet och kuren

Antal kurstillfällen:
23 heldagar

Kursens innehåll

Som en röd tråd genom kursen löper Sigmund Freuds och Jacques Lacans arbete och teoribildningar inom andra psykoanalytiska skolor (Wilfred Bion, Melanie Klein, Donald Winnicott… ), men även existentiella, humanistiska och kulturfilosofiska perspektiv, erhåller en plats. Till kursen – som står i förbindelse till olika institutioner och föreningar – kommer betrodda och framstående personer, internationellt såväl som nationellt förankrade, inom skilda fält, att bjudas in.

Bland de namn som har föreläst eller kommer att föreläsa under kursen utöver kursledare Peter Jansson ser vi: Maria Yassa, Johan Eriksson, Sotiris Greveniotis, Svein Haugsgjerd, Carin Franzén, Ulf Karl Olov Nilsson, Markus Palmgren, Jakob Wood, Bruce Fink, Leon Brenner, Fredrika Stjärne, Nancy McWilliams, Jonathan Lear, Eva Lindström Eriksson, Tobias Andreassen, Johan Asplund, Jonathan Benelbaz, Vibeke Cristofoli, Eva Löwstedt, Mats Pihlgren, Anders Wellsmo… Fler namn tillkommer.

Kursen är strukturerad i tre block, framställd i en oorganiserad ordning snarare än linjär. I ett första block berör vi psykoanalysens allmänna förhållande till psykiskt lidande, psykopatologi, symptombildning och diagnosbegreppen. Ett andra block behandlar olika former av lidande: neuroser (hysteri, tvångsneuros och fobi), borderline personlighetsstörningar, perversioner, narcissistiska tillstånd, psykoser, depression och melankoli, psykosomatik, exilproblematik, trauma, ångest, upprepning och tvång. Det tredje blocket riktar sig mot kliniken – psykoanalys och psykodynamisk terapi, andra behandlingsformer/tekniker (jagstrukturerande psykoterapi, barn- och ungdomsterapi, traumabehandling, hypnos, Rorschachtest…) – och olika aspekter av den: etik, teknik och metod (kurens mål och logik, överföring, motöverföring, talets och lyssnandets dimensioner, tolkningens och interventionens dynamik…), didaktiska moment och handledning.

Kursens form och upplägg

Kursen består av föreläsningar, seminarier och diskussioner. Deltagarna förutsätts närvara aktivt och engagerat. Tanken är att den deltagare som vill kan presentera egna texter och hålla föredrag. Utöver kunskapsinnehållet är utgångspunkten att skapa ett forum och en scen där du som deltagare kan samtala om egna erfarenheter från kliniken. Av denna anledning kommer seminarier och gruppdiskussioner att föras med krav på konfidentialitet (de som följer kursen digitalt kommer inte att kunna delta i seminarierna och diskussionerna)

Ansvarig kursledare Peter Jansson, psykoanalytiker, psykoterapeut, filosof och författare.

Behörighetskrav är grundläggande förkunskaper i psykoanalytisk teoribildning.

Kurskostnad för tre terminer är 25 200 kr (exkl. moms). Studenter och de som följer kursen digitalt betalar halva kursavgiften.

Vad har hänt i termin 1, hösten 2024?

Inom ramen för de tre teman som kursen behandlar – psykoanalysen i förhållande till lidande, psykopatologi och kuren – handlade det första kurstillfället, den 24 augusti, om psykoanalysens förbindelse till lidandets mening. Peter Jansson talade allmänt om synen på psykiskt lidande i vår samtid och hur detta alltmer sjukdomsförklaras och definieras och kategoriseras i termer av diagnoser, utifrån att människan uppfattas som en renodlad biologisk och biokemisk organism. I kontrast till denna biologistiska grundsyn ville han visa hur psykoanalysens förhållande till psykopatologi är en annan och att den söker sig från en symptomnivå till ett orsaksförhållande: psykiskt lidande kan inte problematiseras och ges en innebörd utan en förbindelse till vår samhällskultur och våra grundläggande existentiella villkor. Mot denna bakgrund tog vi ett första steg i processen att i ett psykoanalytiskt (lacanianskt) perspektiv rekonstruera olika former av lidande i termer av kliniska strukturer.

Inom ramen för psykoanalysen och lidandet har vi tagit oss an människans olika drivkrafter i termer av begär och sexualitet – som kan uppfattas som ena pelaren bredvid den andra i form av identifikationens tematik (i de skilda kliniska strukturerna) – som intar en central plats i psykoanalysens fält. Vad gäller begärets struktur och olika former har vi tagit oss an detta utifrån ett kvinnligt och manligt och ett allmänmänskligt perspektiv. Vid det tredje kurstillfället, den 12 oktober, föreläste Sotiris Greveniotis under titeln: ”Maskulinitet som prestation och sönderfall.” I föredraget sammanfattar han den psykoanalytiska teoribildningens syn på maskulinitet som gått förlorad i samtidens polariserade och ideologiserade inställning i frågan. I enlighet med psykoanalysens framställning vill Greveniotis förfäkta ett mått av förståelse och sympati för den falliske pojken/mannen i deras heroiskt-tragiska företag.

Vid den femte och sista kursdagen för hösten höll Carin Franzén, inom ramen för begäret och kvinnlig sexualitet, ett föredrag med titeln: ”Till frågan om den kvinnliga njutningen – från en mörk kontinent till en kropp utan organ.” Med avstamp i Freuds berömda fråga, ”Vad vill en kvinna?”, reflekterar hon över Freuds metafor om den kvinnliga sexualitetens gåta som “den mörka kontinenten” samt Lacans idé om en specifik kvinnlig njutning i relation till Julia Kristevas teori om det kvinnliga geniet. Med de tre övergripande perspektiven på kvinnlig sexualitet relaterade Franzén sedan till samtida samtal om sexuell frihet utifrån några nedslag i filosofin.

Vid samma kurstillfälle talade Peter Jansson under rubriken, ”Begärets och fantasins anatomi och logik”, om människans olika drivkrafter: behov, våld, ångest, drift/njutning, krav och begär. I avsikt att peka ut hur psykoanalysen inte omtalar begäret i termer av behov och beteckna någon dunkel vilja i vårt inre, menar han, med hänvisning till Lacan, att libidons kraftspel, i ursprunglig bemärkelse, inte tillhör vårt väsen, utan att det är på den Andres plats som subjektiviteten och begäret konstitueras. Jansson sökte samtidigt rekonstruera hur begäret – och de andra drivkrafterna – närvarar i olika kliniska strukturer (neuros, perversion och psykos).

Vi har också trätt in i fältet för psykoanalysen och psykopatologin, där vi under hösten har behandlat psykoanalysens förståelse av psykosens problematik. Vid det andra kurstillfället, den 14 september, beskrev och resonerade Maria Yassa, utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv om psykosens problematik genom att ta utgångspunkt i Todd Philips film The Joker: ”När jag första gången såg filmen slogs jag av den knivskarpa beskrivningen av ett psykotiskt insjuknande. Filmen erbjuder en serie förståelsenycklar för det gåtfulla psykotiska tillståndet som för mig var mer gripande och illustrativa än i någon vetenskaplig text.” Genom en närstudie av filmen förankrade Yassa avgörande skeenden i den befintliga psykoanalytiska teoribildningen om psykosen.

Vid samma kurstillfälle föreläste Peter Jansson under titeln, ”Vansinnets sanning”, i avsikt att ge en introduktion till Lacans teori om psykoserna. I stället för att skapa en förståelse av psykosens problematik utifrån en symptombild, rekonstruerar Lacan en bakomliggande klinisk struktur, som är centrerad kring (försvars)mekanismen ”förkastande”. Genom olika fallfragment försökte han ge en bild av psykosens struktur. En annan viktig aspekt var att försöka visa på hur det i denna mening i vansinnet finns en real sanning som den franska psykoanalytikern Piera Aulagnier omtalar på följande sätt: ”Jag bevittnar alltid med samma förvåning hur en sorts ultimat sanning uppkommer i det psykotiska talet. Det är en sanning som är otillgänglig för oss andra människor, kanske för att den inte är förenlig med den illusion som gör det möjligt för oss att leva.”

Vi har även börjat initiera ett samtal om psykoanalysen och kuren. Vid den tredje kursdagen föreläste Johan Eriksson under titeln: ”Att gå igenom erfarenheter – om den psykoanalytiska processen.” Han menar att i jämförelse med andra behandlingsformer öppnar psykoanalysen för” möjligheter att gå igenom erfarenheter och därmed bli en psykologiskt mer erfaren person”. Hans ambition var att genom gestalter som Hegel, Heidegger och Gadamer klargöra vad det egentligen innebär att ”gå igenom en erfarenhet”, att ”lära av erfarenheten” och bli en mer ”erfaren” person. Han ville också visa hur vårt psykiska lidande inte sällan har sin grund i ”defensiva sätt att försöka kortsluta erfarenhetsprocesser”. Avslutningsvis diskuterade Eriksson de kliniska utmaningar vi står inför när vi i behandlingen låter patienten ”gå igenom de erfarenheter som han eller hon aldrig tidigare tillåtit sig att gå igenom”.

Vid den fjärde sammankomsten, den 9 november, fördjupade vi temat kring kliniken. Svein Haugsgjerd höll då två kliniskt orienterade föredrag, Lytte, spørre, punktuere, tolke og håndtere pasientens og egen overføring i møtet med en pasient med rusmisbruk og prostitusjon”, samt ”Lytte, spørre, punktuere, tolke og håndtere overføringene og biseksualiteten i møtet med en psykotisk pasient”. Utgångspunkten var att genom en klinisk illustration belysa teorin. Det första föredraget avsåg att åskådliggöra hur målet med psykoanalytiska kuren är att öppna för ett förhållande till det omedvetna, genom Lacans fråga ”Che Vuoi?”, som finns bakom överföringen och lägger grunden för mötet med kastration, sorgearbete och sublimering. Denna teoribildning exemplifierades med material från en behandling av en kvinna med heroinmissbruk och prostitution. Den andra föreläsningen behandlade överföringens fenomen, begäret, om subjektets struktur mellan de tre ordningarna, det imaginära, symboliska och det reala, och om begreppet njutning. Med utgångspunkt i Lacans teori om de fyra diskurserna presenterade Haugsgjerd kliniskt material från en lång och komplicerad behandling av en kvinna med perioder av psykos och ett ambivalent överföringsförhållande.

Vid samma kursdag höll Peter Jansson ett föredrag under titeln: ”’Har du handlat i enlighet med ditt begär?’: Några reflektioner över psykoanalysens mål.” Syftet med föreläsningen var att på olika sätt ta sig an frågan om psykoanalysens mål i klinisk mening. Hur kan vi beskriva den psykoanalytiska kuren? Finns det en logik för den? Finns det en logisk slutpunkt för behandlingen? En genomgående tråd i föredraget var Lacans formulering av psykoanalysens mål i termer av ett sökande efter begärets sanning. I denna mening genomsyras den psykoanalytiska/psykodynamiska kliniken av en begärsetik, som bortom symptomets bot och kravet på lycka erkänner våra tragiska existentiella villkor och som kan öppna för begärets frihet och en absolut individualitet.

Vad kommer att hända i termin 2, våren 2025?

Kurstillfälle sex, den 11:e januari: Psykoanalysen och perversionens struktur

Föreläsare:
Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) — ”Jag vet mycket väl, men ändå …”
Peter Jansson — ”Den tysta perversionens strukturella logik”

Kurstillfälle sju, den 8 februari: Psykoanalysen och neuroserna

Föreläsare:
Peter Jansson — ”Neurosens struktur och dess olika uttryck”

Kurstillfälle åtta, den 15 mars: Psykoanalys och existentiell terapi

Föreläsare:
Markus Palmgren och Jakob Wood — ”Existentiell terapi och psykoanalys”

Kurstillfälle nio, den 12 april: Psykoanalysen och de kliniska strukturerna

ÖPPET FÖR ALLMÄNHETEN – SE FÖRSTA SIDAN

Föreläsare: 
Bruce Fink — ”Lacan and clinical structures”

Kurstillfälle tio, den 3 maj: Psykoanalysen och autism

Föreläsare:
Leon Brenner — The Autistic Subject
Peter Jansson — …titel ej fastställd…

Kurstillfälle elva, den 3 maj: Psykoanalys och melankoli

Föreläsare:
Fredrika Stjärne — …titel ej fastställd…
Peter Jansson — …titel ej fastställd…

…info om hösten 2025 och framåt kommer…